Skorsten

Är det dags att renovera skorsten? Då har du kommit rätt. Vi hjälper dig att renovera din skorsten när fogbruket vittrat sönder, när skiljeväggarna rasat eller skorstenen frusit sönder. Vi murar, fogar, glidgjuter och installerar insatsrör. Vi kan även hjälpa dig att montera skorstensskydd och att mura en helt ny skorsten.

Precis som så mycket annat här i livet behöver också en skorsten tas om hand och vårdas. För även skorstenar åldras. Väder och vind, kyla och värme innebär förr eller senare att det blir skador på murverket, eller sprickor i rök- och ventilationskanalerna. Skorstenen kan då bli både brandfarlig och läcka ut giftiga gaser. Då är det hög tid att renovera skorsten

Dags att renovera skorsten?

Hur vet man då när det är dags för skorstensrenovering? Jo, det finns flera tecken som du bör vara uppmärksam på; när murbruket börjar lossna i fogarna, när tegelstenarna blir lösa eller när rökkanalen blir otät – då behöver du renovera skorsten. Lyft gärna luren och ring oss på 073-984 44 03.

Innan vi berättar om hur vi kan hjälpa dig att renovera skorsten tar vi lite fakta. Vi börjar med rökkanalen. Efter år av användning blir ofta rökkanalen otät. En bristfällig rökkanal kan skapa läckage mellan kanaler men också direkt ut ur skorstenen. Då är det vara å färde. Varma rökgaser är extremt brandfarliga och kan då leta sig ut på vinden och orsaka brand. 

I äldre skorstenar kan också murbruket mellan tegelstenarna vittra sönder, tegelstenarna blir då lösa, eftersom inget fogar dem samman.  Det kan då skapa hål in till närliggande kanaler och skapa brand, exempelvis i köksfläktkanalen. För att undvika detta behöver du renovera skorsten och den rökkanal du använder.  

Det finns två sätt att göra denna renovering. Det ena är att glidgjuta, det andra är att installera ett insatsrör. Vilket som är bäst beror på omständigheterna. Och det ska vi berätta om här nedan.

Att glidgjuta skorsten

När det uppkommer skador på skorstenen, som till exempel att bruket mellan teglen vittrat sönder, eller om att rökkanalen blivit otät, så bildas det virvlar som skapar ett motstånd i kanalen vilket hindrar röken på sin resa ut ur kanalen. 

Att glidgjuta är en väl beprövad metod. Vid glidgjutning pressar man in keramiskt eldfast bruk mellan teglen. På så sätt bildas en slät och jämn kanal, vilket minskar friktionen och gör att rökgaserna lättare transporteras bort. 

Fördelen med glidgjutning är flera. Dels bibehålls arean så att draget i skorstenen blir bättre. Dels får skorstenen behålla sin ursprungliga funktion som avfuktare. När skorstenen värms upp och driver ut fukt från exempelvis vinden, minskar det risken för frostskador. Dessutom är det ofta den mest ekonomiska lösningen. Glidgjutning är med andra ord att föredra.

Installera insatsrör 

Om det ligger brännbart material mot murstocken, eller om skiljeväggarna är för dåliga för att glidgjuta rekommenderar vi installation av insatsrör i skorsten. Då monterar vi ett böjbart rör i hela kanalens längd. Insatsrör är gjorda i rostfritt och syrafast stål för att stå emot hög värme, kondens och gasutveckling. 

Efter att insatsrör installerats behöver utrymmet mellan murstocken och röret isoleras för. Det görs för att minska värmespridningen. Nackdelen är att arean minskas vilket påverkar draget i kanalen som då minskar något. 

För vedeldade eldstäder är insatsrör inte den bästa metoden. Sedan kanske man också ska ställa sig frågan om ett stålrör hör hemma i en fastighet från 1700- eller 1800-talet, om du nu har det? Däremot passar insatsrör för bränslen som olja, pellets och flis. Osäker på om du ska välja att glidgjuta skorsten eller installera instatsrör när du ska renovera skorsten? Kontakta gärna oss för rådgivning.

Mura skorsten

När eldstädaden inte används under vintern och murstocken stått kall kan skorstenen vittra eller frysa sönder. Det som händer är att teglet suger upp regnvatten och snö. Det leder till att skorstenen fryser sönder. Och då behöver du förstås renovera skorsten. Ofta brukar räcka med att mura om skorstenen från yttertaket och upp. 

Förr användes hårdbränt tegel, men numera använder vi frostfritt tegel ovan taket. Det är självklart viktigt att kvaliteten på skorstensrenoveringen blir bra. Särskilt för säkerheten men också för utseendet på huset. Ibland kan det vara bra att sätta på en huv av plåt med droppkant på skorstenen. Det hindar regnvattnet från att komma ner i skorstenen. En sådan plåt kan en plåtslagare tillverka så att måtten blir rätt till din skorsten.

Renovera skorsten, gör det själv

Rökkanalen är den kanal som utsätts för mest slitage. Den åsamkar också de flesta skador på själva murstocken. Om du behöver göra större reparationer gör du klokt i att anlita en fackman. Men är det mindre skador och du är lite händig kan du renovera skorsten själv.

Innan du sätter ingång med renovering av skorsten behöver du tänka på säkerheten. Vid arbeten över två meters höjd måste du använda fallskydd. Det innebär att du antingen behöver en ställning, en säkerhetssele eller lina alternativt ett skyddsräcke. 

Därefter behöver du skaffa dig kunskap om material, regler och arbetsmetoder. Eftersom dessa ting ständigt uppdateras gör du klokt i att kolla aktuella regler med branschorganisation eller fackman – innan du påbörjar projektet med att renovera skorsten. 

Om du är osäker på själva arbetet finns det en rad tips på nätet med bra illustrationer på hur du gör när du ska renovera skorsten själv. Här nedan är några tips. Tveka inte att höra av dig till oss om du stöter på patrull.

Sköta om skorsten

Du bör se över din skorsten varje år, se till att den sotas regelbundet samt reparera mindre skador när de uppstår. På så sätt kan du undvika en kostsam skorstensrenovering och ett eventuellt eldningsförbud. Det är naturligtvis också viktigt ur säkerhetssynpunkt.

Soteld i skorsten

När temperaturen kryper under nollstrecket är det många som eldar mer i sina eldstäder Det ökar risken för ofrivillig brand i rökkanalen, så kallad soteld. Det uppstår genom att beläggningen av tjära och sot i rökkanalen antänds. Vill det sig illa sprider sig branden till övriga huset. Händelseförloppet är extremt snabbt. Inom två minuter ökar temperaturen till 1100–1300 grader! Då är branden ett faktum. 

Vad kan du då göra för att undvika soteld i skorstenen? Jo, för det första ska du se till att sota skorstenen regelbundet. Sedan ska du se till att använda torr ved, gärna från björk, (fuktig ved gör att tjära bildas i rökkanalen). Se till att elden har en klar och fin låga. Elda max tre kilo ved per timme, så undviker du överhettning. Låt gärna eldstaden vila lika länge som du eldat innan nästa eldningstillfälle.

Om du råkar ut för en soteld

  1. Stäng spjället för att minska syretillförseln.
  2. Släck elden i eldstaden försiktigt med en pulversläckare.
  3. Öppna spjället och rikta pulversläckarens munstycke upp i rökkanalen, tryck av.
  4. Stäng därefter spjället helt.
  5. Ring 112 och meddela vad som hänt.
  6. Ta ut veden och askan och lägg i hink med vatten. 
  7. Bevaka eldstaden och rökkanalen tills räddningstjänsten är på plats. 

Hur ofta ska man sota skorsten?

För att minimera risken för sotbrand (eller soteld som det också kallas) behöver du låta en sotare ta bort brännbara beläggningar. Hur ofta du behöver sota beror på vad för typ av eldstad du har och vilket bränsle du använder. 

Eldar du med ved, pellets eller spannmål och har en värmepanna som huvudsaklig värmekälla behöver du sota 2–4 gånger per år. Om du har en eldstad som inte är huvudsaklig värmekälla räcker det med vart tredje år. Du behöver inte själv tänka på när det ska sotas. Kommunen ansvarar för att arbetet blir utfört, och du får därför automatiskt besked när det är dags för sotning.

Skorsten regler

När du ska installera och bygga en ny skorsten krävs oftast en bygganmälan till kommunen. Riktvärdet är att skorstenen minst ska vara en meter över taktäckning och taknocken. Höjden behöer också vara tillräcklig för att inte orsaka brand eller sanitär olägenhet. Om skorstenen ska dras på utsidan av fasaden krävs ibland bygglov. Du behöver också låta en sotare besiktiga den nya skorstenen innan du använder den. Hör med din kommun vad som gäller – innan du sätter i gång arbetet.